Vilka tusenfotingar finns i sverige En stor andel av mångfotingarna i Sverige är införda av människan med växter och jord, ca 25 arter. Dessa lever ofta i människans närhet inomhus eller utomhus. Ålkejsarfoting Julus scanicus. Illustration: Jan-Åke Winqvist. Det finns utan tvivel ett stort behov av inventeringar av mångfotingar för att klarlägga gruppens nuvarande status. 1 tusenfoting giftig 2 En tusenfoting kan hjälpa dig hålla borta skadedjur i hemmet eftersom vissa av dem är rovdjur. Samtidigt kan andra sorter (dubbelfotingar) istället skada växter i hem och trädgård. Här kan du lära dig mer om tusenfotingar och hur du blir av med de som gör skada. 3 tusenfoting fakta för barn 4 Antalet kända arter uppgår till 15 , varav 90 lever i Sverige. [1] Den största gruppen bland mångfotingarna är dubbelfotingarna med cirka 11 arter. Mångfotingar kallades tidigare allmänt för tusenfotingar, men detta senare begrepp tappar alltmer terräng. 5 Tusenfotingar är marklevande leddjur med långsträckt kropp och många ben. Antalet benpar varierar från åtta upp till beroende på art. Mycket unga individer kan dock ha färre ben. De hittas främst under stenar och under översta markskiktet. Antalet kända arter uppgår till 15 , varav 90 lever i Sverige. 6 I Sverige blir de sällan över 4 cm och de med flest ben har ungerfär Vi har två stora klasser av mångfotingar, dubbelfotingar som är är växtlevnade, och nedbrytare, och enkelfotingarna som är rovdjur. 7 dubbelfotingar 8 Dubbelfotingar Diplopoda är detritus- och växtätare (48 arter) Enkelfotingar Chilopoda är predatorer på andra småkryp (33 arter) Fåfotingar Pauropoda lever i jord och förna, deras närmare ekologi är dock dåligt känd (12 arter) Dvärgfotingar Symphyla är växtätare (ca 7 arter – systematiken är osäker). 9 › arter-och-natur › organismgrupper › mangfotingar. 10 Den bruna stenkryparen, Lithobius forficatus, är en av de knappt tusenfotingarna som finns i Sverige. Det är ett glupskt rovdjur som är vanligt i stora delar av landet. Om denna, och andra, tusenfotingar kan man läsa i Artdatabankens webbresurser eller i det praktfulla bokverket ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”. 11